Posts Tagged ‘agent side grinder’

Då var oktober här

oktober 5, 2015

Sommaren gick fort och hösten är nu här, men även i år har saker och ting upplevts även om de inte i detalj har beskrivits på nätet! Här är en sammanfattning:

Vansbrosimmningen

Vansbrosimningen

Vansbrosimningen

Även i år åkte jag till dalarna och simmade. Årets Vansbrosimning bjöd på strålande solsken och 18 grader i vattnet. Min tid blev ca 1:04 vilket är ett personbästa. Vi bodde hos ett par vänner i Yttermalung, där vi grillade, spisade plattor och spelade krocket i en knottsvärm så tät att man nästan inte såg nästa grind.

Krocket och knott

Krocket och knott

Semester

Semestern var relativt sen i år och började uppe hos mina föräldrar för att passa in med syrrans bröllop. Vi höll oss i Umeå-regionen en vecka innan vi begav oss mot de jämtländska fjällen.

Vi bilade via Östersund till Storulvåns fjällstation, härifrån utgick sedan vandringen ut i Jämtlandstriangeln.

Rutten vi valt var Storulvån – Blåhammarn – Sylarna – Storulvån, detta visade sig vara baklänges jämfört med hur de flesta gick.

Dag ett var vindstilla och myggen var överallt. Stod man still ens 30 sekunder hade man nya myggbett. (när jag skriver ‘man’ menar jag ‘jag’ eftersom mitt ressällskap inte hade några nämnvärda problem). Vi lunchpausade precis efter vadet som låg ungefär halvvägs. Efter lunchen började stigningen på riktigt mot Blåhammarn. Stigen följde en bäck större delen av vägen och vid ett par tillfällen fick vi gå i snö.

När vi kom fram till Blåhammarn och slog upp tältet. Jag hann njuta av utsikten från bastun innan moln/dimma drev in och ett ihärdigt regn satte igång. Kvällen blev dock alldeles förträfflig med den berömda middagssittning som fjällstationen är känd för.

Den lilla fyrbåken syntes knappt från tältet knappt hundra meter bort.

Den lilla fyrbåken syntes knappt från tältet knappt hundra meter bort.

Natten blev en smula kall och jag funderar på att uppgradera min gamla sovsäck. På morgonen låg det ostadiga vädret kvar och vi var osäkra på ifall det var en bra idé att gå den långa sträckan till Sylarna. Vi beslutade oss till sist att göra ett försök i hopp om att vädret skulle vara bättre lägre ned. Redan efter ett par hundra meter började dimman lätta men vädret fortsatte vara småruggigt med regnskurar och blåst hela dagen. Vi tog ganska många pauser och njöt av naturen trots vädret, vi kom fram till vindskyddet som låg halvvägs vid klockan fyra på eftermiddagen så takten var inte hög alls. Vi var rätt säkra på att vi var ensamma ute på fjället nu så vi blev helt förskräckta när vi upptäckte ett par vandrare inne i vindskyddet ätandes sin matsäck.

Kanske norra Europas längsta spång

Kanske norra Europas längsta spång

Efter pausen i vindskyddet kändes det som att takten ökade och det tog inte lång tid innan vi kunde skymta Sylarnas fjällstation i fjärran. Väl framme checkade vi in och tog ett rum i stationen och hängde vårt genom blöta tält på tork.

Sista dagens vandring blev behaglig i jämförelse med mestadels nedförsbacke och till och med solglimtar. Efter en natt i tält utanför Storulvåns fjällstation tar vi bilen söderut och fortsätter semestern utan längre promenader.

Japan med jobbet

I princip direkt efter semestern åker jag till Japan för att validera en maskin mot en printerpartner. Något man bör veta om Japan är att det ligger på tok för långt bort. Resan tog i princip 16 timmar dörr till dörr och när jag väl var framme kunde vi inte checka in eftersom klockan var åtta på morgonen. Lagomt jetlaggad gick jag kring i kvarteren kring hotellet. Någon form av festival var på gång och det trummades, kastades vatten och bars omkring på altare. Jag hörde senare att det var någon form av ”de dödas dag”.

Min vana trogen tar jag endast bilder av elstolpar

Min vana trogen tar jag endast bilder av elstolpar

Andra dagen var en söndag och jag passade på att besöka teknikkvarteren Akihabara. Fantastiska mängder människor och mycket teknikprylar, jag kanske börjar bli gammal och bitter för inget tilltalade mig särskilt mycket. Dock gillar jag Blade Runner-känslan man får i närheten av alla dessa asiater och neonskyltar.

Akihabara

Akihabara

Jobbet flöt på bra och det var mest att sitta barnvakt åt maskinerna och dricka kaffe.

Ett litet tempel på en bakgata

Ett litet tempel på en bakgata

Kalabalik på Tyrolen

Kalabalik på...

Kalabalik på…

Jag missade fredagen eftersom jag flög hem från japan, men lördagen kunde inte ens den värsta jetlaggen hindra mig från att njuta av. Kalabaliken inleddes för min del med Playa del Igles, Italo Disco när det är som mest ironiskt.

Åttiotalet dog aldrig!

Åttiotalet dog aldrig!

Kvällen fortsatte med årets fynd Hemgraven, säkra kortet Agent Side Grinder och avslutades med dansundret Motormännen (för att nämna blott ett par akter).

Tack till samtliga som förgyllt sommaren som varit.

Erövrar pingisen!

augusti 22, 2012

Sedan länge har Pingis varit associerat med rap metal och nu metal (Clawfinger respektive P.O.D är bra exempel) men i helgen under festivalen Kalabalik på Tyrolen gjorde ett antal synthare/synth-sympatisörer sitt bästa för att erövra sporten.

Pingis på Tyrolen. Foto T Jonsson

Pingis på Tyrolen. Foto T Jonsson

Jag gjorde själv mitt bästa och spelade rund-pingis medan jag hoppade omkring till Råsynth i Blekinge. Nästa år fortsätter vi!

Festivalen var med andra ord en succé för mig och vad jag kan förstå de flesta som tog sig ut till Tyrolen* i Blädinge (utanför Alvesta). Blandningen av synth och Tyrolens märkliga stil gör Kalabalik till en fantastisk, rolig och bisarr upplevelse. Som vanligt på festivaler var det lätt att prata och umgås med folk, och mitt ibland alla främlingar fanns också ett par bekanta. Oavsett om man hängde på stranden, vid Combicamp, vid pingisbordet eller framför scenen var det alltid gott om trevligt folk och härlig stämning.

Helgens musik hade sitt ursprung i synth-genrens alla hörn, Petra Flurr spelade DAF-inspirerad EBM, Råsynth i Blekinge spelade synthpop mellan två ponny-affischer och Agent side grinder spelade fantastiskt inspirerad finstämd elektronisk musik. Det roliga med sådana här festivaler är (givetvis alla roliga människor men också) all ny musik man får uppleva, i fredags hade jag endast hört en av banden och nu har jag ett par helt nya favoriter att utforska.

Kalabalik är en riktigt liten festival men jag hoppas att den överlever och växer till nästa år, jag dyker garanterat upp! Ett stort tack till arrangörerna, ni gjorde ett strålande jobb!

* Tyrolen är en gammal hederlig dansbana från sextiotalet som har rustats upp och används för diverse evenemang.