Fantastisk filmfestival

De senaste två helgerna har jag sett film. Återigen har jag fyllt mitt sinne med genre-film på Fantastisk filmfestival i Lund, och som tidigare har det varit fantastiskt.Arrangörer och frivilliga har gjort ett enastående arbete med att välja filmer och se till att saker och ting flöt på utan större problem.

Under dessa helger hann jag med att se tretton filmer:

  • The World’s End – Tredje filmen i serien som började med Shaun of the Dead, humorn är den samma men denna gång är det inte zombies utan filmen tar sig an ”body snatchers”. Ett gammalt kompisgäng bestämmer sig för att avsluta en oavslutad pubrunda i sin hemstad: en pint på var och en av stadens tolv pubar. Saker är tyvärr inte riktigt som de brukar, kompisgänget är inte så goda vänner och innevånarna i staden är underliga.
  • The Human Race – Blir du varvad två gånger där du, går du på gräset dör du, den som blir ensam kvar vinner. The Human Race lånar en ett klassiskt koncept från bland annat Battle Royal och lägger till ett löpnings-element.
  • The Machine – Ett nytt kallt krig är över oss, Kina och väst tävlar om att skapa de smartaste robotarna/androiderna. Men hur smart kan man göra en robot innan den börjar ifrågasätta ifall det är rätt att döda och när har man gjort en artificiell intelligens som inser att den inte behöver människor? Filmen lånar mycket visuellt och ljudmässigt från Blade Runner och blir således rätt vacker.
  • OXV: The Manual – Den här är en filosofisk science-fiction romans. Zak faller för Marie, men de kan aldrig umgås för de har för olik frekvens. Marie har extremt hög frekvens vilket ger henne tur men gör henne känslokall, Zak har mycket låg frekvens och förföljs därför av otur men är väldigt karismatisk och empatisk. Zak kämpar för mot de medfödda förutsättningarna. Filmen ställer många frågor kring individuella förutsättningar och ödet och är mycket välgjord och riktigt bra.
  • The Battery – I detta relationsdrama färdas en catcher och en pitcher genom ett zombie-härjat USA. De är inte direkt vänner men de har ingen annan. Filmen fokuserar på hur de personligen hanterar livet efter undergången.
  • Mars et Avril – En märklig film, en musiker och hans vän (som designar musikerns instrumen) faller för samma kvinna. Samtidigt skickas en expedition till Mars. Filmen är vackert surrealistisk och är väldigt melankolisk.
  • Chastity Bites – Det här var en rolig film som lutar sig tillbaka mot 80-tals slasher-filmer, skillnaden är att här överlever inte oskulden. Samtidigt som en kyskhetsförening etablerar sig i samhället börjar kvinnor försvinna spårlöst i långsam takt frågan är ifall kyskhetsföreningen har några baktankar med att se till att det finns rikligt med oskulder i det annars promiskuösa USA?
  • Byzantium – Regissören bakom En vampyrs bekännelse återvänder till vampyrgenren med den här filmen. Tempot är det samma från En Vampyrs Bekännelse men historien är ny. Ett par unga vackra kvinnor är jagade, de flyr och söker skydd i en liten kuststad med det sunkiga hotellet Byzantium. Den äldre av kvinnorna lyckas förvånansvärt snabbt förvandla hotellet till en bordell medan hon försöker ge den yngre ett normalt liv.
  • Stalled – Denna humoristiska lågbudget zombiesplatter vann årets Silver Méliés-pris med viss rätt. En vaktmästare fastnar inne på damernas under en firmafest och zomies attackerar. Snabbt fylls badrummet av zombies och den enda säkra platsen är båset där han gömmer sig.
  • Chiméres – Efter en olycka och blodtransfusion i Rumänien börjar Alex misstänka att han har blivit vampyr. Han börjar få problem med solljus och verkar inte kunna hålla nere maten. Hans sambo ger stöd så gott det går även om hon tror att han är paranoid. En väldigt välgjord och spännande fransk film.
  • Much Ado About Nothing – Joss Whedon tog tydligen en paus under Avengers-produktionen och bjöd hem vänner för att dricka sprit och spela in ett Shakespear-drama. Resultatet är väl hyggligt men filmens behållning är igenkännings faktorn och kontrasten mellan det moderna visuella och det gamla språket ger också en dimension.
  • The Congress – Detta var en mycket märklig film, men så var den också baserad på en roman av Stanislaw Lem. Tjugo år in i framtiden lanseras en drog som låter en person leva ut sina fantasier i det egna huvudet, man kan bli vad man vill och vem man vill miljön anpassas efter tycke och smak. Filmen är full av vackra tecknade sekvenser och ställer en del tänkvärda frågor men ger ytterst få svar.
  • We Are What We Are We Are What We Are är en precis lagom läskig thriller om en familj vars mörka hemligheter börjar bubbla upp till ytan. Konceptet är klassiskt men genomfört på ett strålande sätt.

Etiketter: , , , , , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: