Tändsticksraketer

Yuri’s Night firas med raketer!

Igår kväll var det Yuri’s Night och det firade jag genom att skjuta tändsticksraketer. Tändsticksraketer är som namnet avslöjar, raketer gjorda av en tändsticka. utöver tändsticka behövs folie och de verktyg som krävs är ett gem och en nål (för instruktioner kolla in beskrivningen på matchstickrockets.com). Efter att ha förberett nio raketer gick jag ner till parkeringen och satte upp raketrampen (konstruerad av ett gem) och spektaklet kunde börja.

Ställa i ordning raketen i raketrampen…

Det var inte helt lätt att skicka iväg foliekapseln (eller nyttolasten om man så vill). Två kapslar kom iväg ungefär en meter, ett par exploderade i raketrampen och en flög baklänges (i efterhand kan man konstatera att skyddsglasögon inte hade varit helt fel). Det var rätt kul även om det var lätt att bränna sig på tändsticka, tändare eller raketrampen. Jag hade tänkt skicka iväg ett par te-påsraketer också men det blåste för mycket.

Tänt var det här!

Jag är publicerad =)

Mitt “papper” (eller artikel kanske?) om utvecklingen av magnetometern SMILE (Small Magnetometer In Low-Mass Experiment) har publicerats och kan just nu laddas hem i sin helhet från IOPs hemsida (registrering krävs) ifall någon skulle vara intresserad av att läsa det. (Jag säger just nu eftersom den endast är fritt tillgänglig fram till den 17:e Januari ifall jag förstått saker och ting rätt, de vill tjäna lite pengar också). Pappret beskriver designen av den magnetometer som jag var med och utvecklade när jag gjorde mitt examensarbete/var anställd på avdelningen för rymd- och Plasmafysik på KTH. Jag har inte skrivit pappret själv utan har fått mycket hjälp av mina medskribenter (Tack allihopa!).

Från artikelns sammandrag:

A novel design of an Earth field digital fluxgate magnetometer is presented, the small magnetometer in low-mass experiment (SMILE). The combination of a number of new techniques results in significant miniaturization of both sensor and electronics. The design uses a sensor with volume compensation, combining three dual rod cores in a Macor® cube with the side dimension of 20 mm. Use of volume compensation provides high geometrical stability of the axes and improved performance compared to component compensated sensors. The sensor is operated at an excitation frequency of 8 kHz. Most of the instrument functionality is combined in a digital signal processing core, implemented in a field programmable gate array (FPGA).

Jag måste säga att det är roligt att ha fått möjlighet att göra något sådant här och det var mycket lärorikt. Jag har t.ex. insett att jag behöver en del träning på att skriva vetenskapliga texter, vi får väl se ifall det blir något mer men det vore roligt.

Sputnik

För 50 år sedan, den 4:e oktober 1957, kunde den första artificiella geocentriska satelliten ses svepa över himlavalvet. Satelliten i fråga var förstås Sputnik 1 (som passande nog betyder (ungefär) medresenär).

Efter en kort utvecklingsperiod (och en hel del politik, lobbying och annat tjuv-och-rackarspel) sköts Sputnik 1 upp (buren av en R-7-raket) och inträdde omloppsbana. Sputnik 1 utvecklades i princip enbart för att komma före USA ut i världsrymden och ersatte den mer ambitiösa satelliten Object D. På Russian Space Web kan man läsa följande beträffande Sputniks interna komponenter:

• Radio transmitter developed by V. I. Lappo at the NII-885 institute led by M. S. Ryazansky;
• Power supply system made out of three silver-zinc batteries developed at the Institute of Electrical Sources led by N. S. Lidorenko;
• Remote switch
• Thermal system fan
• Dual sequencer switch of the thermal control system
• Control thermal switch and
• Barometric switch

Men trots Sputniks enkelhet chockade den västvärlden och öppnade upp rymdåldern.

En liten intressant detalj är komponenten “Thermal system fan”. För att lösa satellitens värmeproblem (som lätt uppstår när ingen atmosfär finns tillgänglig) hade Sputnik en intern atmosfär samt ett fläktsystem som cirkulerade denna och på så vis kylde kritiska komponenter och omfördelade värme till andra. Den här metoden är inte så vanlig idag eftersom problemen kan bli enorma om satellitkroppen punkteras och och atmosfären läcker ut.

Anledning till att Sputnik blev så uppmärksammad berodde nog till viss del på att satelliten kunde observeras med blotta ögat och att dess sändningar också kunde höras.

Jag önskar Sputnik (Bitar sägs ha nått marken utan att brinna upp i atmosfären) och Rymdåldern en angenäm födelsedag.

För att fira kommer jag äta någon form av Borscht samt lyssna på Red Elvises - Rocket Man.

Mer om Sputnik här.